Analysen bygger på anonymiserad kördata från Infobric Fleet och omfattar en stor bredd av företagsbilar, förmånsbilar och poolbilar under 2025. Genom att studera faktisk användning i tjänsten går det att se hur laddhybrider används i praktiken, bortom testvärden och antaganden – under verkliga svenska förhållanden.
29,9% av sträckan körs på el
867 bilar
Saknade helt eldriven körning under 2025.
Nästan 1/4 av resorna sker helt utan el
Förmånsbilar kör mest på el, medan poolbilar kör minst.
Andelen bilar med låg elanvändning minskar tydligt i nyare årsmodeller.
Laddhybrid eller laddhybris?
Laddhybriden har länge setts som en pragmatisk lösning i omställningen. Kombinationen av elmotor och förbränningsmotor gör det möjligt att köra på el i vardagen och samtidigt behålla flexibiliteten för längre resor. Men den faktiska klimatnyttan bygger på en avgörande förutsättning: att bilen faktiskt laddas och körs på el.
Internationella studier har redan visat att verklig elanvändning ofta ligger långt under de nivåer som används i officiella testvärden. Den här analysen visar att samma mönster finns i Sverige.
Skillnaden mellan teknikens potential och hur den används i vardagen är större än många förväntar sig.
Ladda ner hela rapporten
Laddhybrider körs i snitt bara runt 30 % på el
Den genomsnittliga elandelen i laddhybriderna ligger på cirka 30 procent. Det innebär att ungefär sju av tio kilometer fortfarande körs med förbränningsmotorn. Samtidigt kör var femte bil på mycket låga nivåer, mellan 0 och 15 procent el, vilket visar hur stor del av potentialen som inte utnyttjas.
En viktig förklaring är att laddhybriden kräver ett aktivt beteende. Till skillnad från en ren elbil måste den laddas regelbundet för att ge effekt. Om laddningen uteblir eller sker oregelbundet sjunker elandelen snabbt. Resultatet blir att samma typ av bil kan användas på helt olika sätt i praktiken, beroende på rutiner, tillgång till laddning och hur den körs i vardagen.
Över 20 procent av alla resor i materialet sker helt utan eldrift. I praktiken innebär det att laddhybriden under dessa resor fungerar som en ren fossilbil, utan att batteriet används alls. Det är ett återkommande mönster som syns genom hela datamängden och är inte begränsat till enstaka användare eller situationer.
Samtidigt visar analysen att dessa resor ofta är korta. Det innebär att många av dem sannolikt hade kunnat genomföras på el, förutsatt att batteriet varit laddat och eldriften använts. Det pekar på att problemet inte främst handlar om tekniska begränsningar, utan om hur bilen används i vardagen. Rutiner kring laddning, tillgång till laddpunkter och val av körläge får därför stor påverkan på utfallet.
Elanvändningen följer ett tydligt säsongsmönster
För att förstå hur elanvändningen påverkas av säsong har vi analyserat utvecklingen månad för månad. Antalet resor är relativt stabilt över året, vilket innebär att variationerna i elandel främst speglar hur bilarna faktiskt används.
Under vintermånaderna januari och februari ligger elanvändningen runt 24–25 procent. I takt med att temperaturen stiger ökar också elandelen, och når sin topp under sensommaren med cirka 33 procent i augusti och september. Därefter sjunker den igen till omkring 28–29 procent under senhösten.
Mönstret tyder på att faktorer som temperatur och säsong påverkar hur mycket el som används. Även elpris kan spela in. Samtidigt når elanvändningen inte högre än omkring en tredjedel av körsträckan ens under de mest gynnsamma månaderna, vilket pekar på att säsong bara förklarar en del av beteendet.
Förmånsbilen körs bäst, poolbilen körs sämst
Förmånsbilen vinner med högst elanvändning och minst andel resor utan el. Sämst är poolbilen med lägst elanvändning.
Förmånsbilen uppvisar den högsta elanvändningen och den lägsta andelen resor som körs helt utan el. Poolbilar och företagsbilar visar däremot betydligt fler resor utan eldrift, trots att många av dessa resor är relativt korta. Resultatet tyder på att struktur och ansvar kan påverka hur konsekvent laddning sker. En bil med en tydlig förare laddas i genomsnitt mer regelbundet än en bil som delas av flera användare.
Topp 5 bilmärken, högst elanvändning
(minst 20 bilar)
Skoda toppar listan med en genomsnittlig elanvändning på 36 %. Strax därefter följer SEAT, medan Volkswagen placerar sig på tredje plats. Även Volvo tar sig in på topp 5, vilket visar att hög elanvändning inte är begränsad till enskilda modeller utan återfinns hos flera av de vanligaste märkena i svenska fordonsflottor.
En möjlig förklaring är teknikutvecklingen. Nyare laddhybrider har generellt större batterier, bättre laddningsmöjligheter och effektivare drivlinor. I vissa fall är de också mer optimerade för eldrift i verklig körning.
Samtidigt visar datan att teknik bara är en del av förklaringen. Skillnaderna mellan tillverkare påverkas i hög grad också av hur bilarna används, hur ofta de laddas och vilka förutsättningar som finns i vardagen.
Ladda ner hela rapporten för att se vilka tillverkare som har lägst elanvändning, vilka städer som sticker ut och vilka modeller som presterar bäst respektive sämst.
Ladda ner hela rapporten
Fortsätt handla
Stäng