Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back
Back

Select your country and language preference

The page you are trying to navigate to is only avalible in the following regions, please select a country and language to proceed.

Back

Så ska företag tänka kring laddboxar

Svenska laddhybrider i tjänst kör i snitt 29,9 procent av sträckan på el, trots att tekniken ofta klarar betydligt mer. Det visade vår analys av kördata från över 10 000 laddhybrider i svenska företagsflottor. För att förstå vad som bromsar pratade vi med Kevin Olsson, operativ chef på Laddboxkillarna.

Så ska företag tänka kring laddboxar front bild

När vi släppte rapporten Laddhybrid eller laddhybris? kom den vanligaste följdfrågan nästan direkt: varför laddas bilarna så lite?

Datan visade tydligt att problemet finns, men inte varför. För att förstå vad som händer i verkligheten behövde vi prata med någon som arbetar med laddinfrastruktur varje dag.

Laddboxkillarna startades 2021 och installerar i dag omkring 1 400 laddboxar i månaden. De arbetar med privatpersoner, företag, bostadsrättsföreningar och samfälligheter från Gävle och söderut.

“Vi såg ett hål i branschen. Många var i praktiken dropshippers som pusslade ihop installationen via underentreprenörer. Vi valde att ta kontroll över hela kedjan och enbart jobba med laddboxar”, säger Kevin.

För många förare blir laddning på arbetsplatsen avgörande

Rapportens siffror förvånade inte Kevin.

“Man ser när man åker runt i industriområden att det saknas mycket laddboxar. Man laddar hemma, kör till jobbet, men på jobbet finns ingen möjlighet att ladda. Då blir hemvägen på bensin eller diesel”, säger han.

Det är en viktig poäng. Diskussionen om laddning utgår ofta från villan, uppfarten och hemmaladdningen. Men den verkligheten gäller inte alla. Den som bor i lägenhet, saknar egen parkering eller delar parkeringsyta med andra har sällan samma möjligheter.

För många tjänstebilsförare är arbetsplatsen därför inte bara ett komplement till hemmaladdningen. Den kan vara den plats som avgör om bilen laddas över huvud taget.

Han pekar också på ett vanligt problem: laddmöjligheten finns, men räcker inte till. På många arbetsplatser delar för många förare på för få laddpunkter, och då blir det ingen laddning under arbetsdagen ändå.

Det ligger nära rapportens slutsats: tekniken i bilarna är sällan problemet. När förutsättningarna finns kan många laddhybrider nå 60 till 70 procents elanvändning. Det som avgör är om det går att ladda där bilen står.

För den som vill fördjupa sig i hur företag kan tänka bredare kring omställningen till eldrift finns också Elbilsguiden för företag.

Börja mindre än ni tror

Enligt Kevin är en vanlig mental tröskel att företag ser laddinfrastruktur som ett stort projekt som måste lösas på en gång. Hans råd är att börja i mindre skala och bygga ut efterhand.

Moderna laddboxar kan byggas ut stegvis, så företag behöver inte dimensionera för hela framtidsbehovet från dag ett. Det går att börja mindre och växa när användningen ökar.

Kostnaden är dessutom ofta lägre än många tror, särskilt för företag som kan söka stöd för installationen.

Fakta: stöd för laddboxar till företag

Företag som installerar laddpunkter för anställda, hyresgäster eller verksamhetsbilar kan söka stöd via Naturvårdsverkets Ladda bilen. Stödet kan täcka upp till 50 procent av bidragsberättigade kostnader för små företag, 40 procent för medelstora och 20 procent för stora, med ett tak på 15 000 kronor per laddpunkt. Viktigt: företaget måste skicka in ansökan innan installationen påbörjas. Även ett bindande avtal kan räknas som att åtgärden har påbörjats.

Välj installatör utifrån helheten, inte bara installationen

Ett av Kevins tydligaste budskap är att företag ofta väljer installatör på fel grunder. Man går till den elfirma man redan känner och litar på. Det kan fungera, men det räcker inte alltid.

“Den är ofta jättebra på att byta armaturer och glödlampor, men har inte koll på just laddboxar. Då får man en lösning som inte funkar på sikt”, säger han.

Hans poäng är att en laddbox inte bara är en fysisk installation.

För ett företag betyder det att upphandlingen inte bara bör handla om effekt, kabel och pris. Den bör lika mycket handla om det som händer efteråt:

  • Hur fungerar administrationen?
  • Hur lägger man till användare?
  • Hur styr man laddtider?
  • Hur tar man ut rapporter?
  • Vem hjälper till när något inte fungerar?

Om den delen saknas blir laddlösningen lätt ett nytt irritationsmoment i stället för ett fungerande vardagsverktyg.

"Laddboxar handlar till 50 procent om installationen. Den andra halvan är mjukvara, system, support och användarvänlighet. Det handlar inte bara om att dra fram en elkabel och koppla in den."
– Kevin Olsson

Betalning och rotation avgör hur långt boxarna räcker

Att sätta upp laddpunkter utan att tänka igenom betalning och rotation skapar snabbt nya problem. Vem ska betala för elen? Vad händer när en fulladdad bil står kvar hela dagen? Hur ser man till att fler får tillgång till samma laddplatser?

Här menar Kevin att moderna betalsystem och tydliga incitament gör stor skillnad. Debiteringen kan kopplas till den verkliga kostnaden, och det går att införa regler som gör det mindre attraktivt att stå kvar när bilen redan är fulladdad.

Då kan samma antal laddboxar räcka till fler bilar. Tre laddboxar med bra rotation är något helt annat än tre laddboxar där samma bilar står parkerade från morgon till kväll.

Kevin lyfter också användarvänligheten som en viktig fråga, särskilt för delade fordon.

“Alla som har en elbil har stått vid en snabbladdare och inte fått igång laddningen. Användarvänlighet är nog en flaskhals”, säger han.

Den stora fallgropen är ofta inte boxen, utan ersättningen

Den kanske mest underskattade frågan i hela laddhybridkedjan handlar inte om hårdvara utan om incitament.

Många företag har fortfarande ett drivmedelsupplägg byggt för fossildrift. Föraren har ett bensinkort som företaget betalar, men elen som laddas hemma hamnar på förarens privata kostnad.

“Det här är nog ett ganska stort problem, och troligen en stor del av förklaringen till de låga procenten”, säger Kevin.

Konsekvensen är lätt att förstå: människor använder det som är smidigast och billigast för dem själva. Om bensinen ersätts direkt, men elen kräver manuell administration eller kostar privat, är det inte konstigt att bilen körs mer på bensin än den skulle behöva.

För företag som vill få upp andelen eldrift är det här en nyckelfråga. El måste ersättas lika smidigt som bensin. Annars riskerar laddhybriden att i praktiken användas som en vanlig fossilbil med extra teknik ombord.

Regler för laddning och ersättning

Sedan den 1 juli 2026 är skattefriheten för arbetsgivarens laddel i anslutning till arbetsplatsen permanent. För den som har en laddhybrid som förmånsbil innebär de nya reglerna också att laddning på jobbet inte i sig hindrar skattefri bilersättning enligt schablon för tjänsteresor. Det betyder däremot inte att arbetsgivaren fritt kan ersätta den faktiska kostnaden för hemmaladdning skattefritt. Företaget behöver därför ett genomtänkt upplägg för drivmedel och ersättning.

Det är också här uppföljningen blir viktig. Den som har tillgång till kördata kan se om upplägget fungerar i praktiken, fånga avvikelser tidigt och följa hur stor del av körningen som sker på el. För företag som vill arbeta mer systematiskt med det är Infobric Fleet och digitala körjournaler ett naturligt nästa steg.

Elnätet kan också bli en flaskhals

Även när viljan finns är det inte alltid den egna organisationen som bromsar. Kevin pekar på en tröghet längre ut i kedjan:

“I många fall finns det inte tillräckligt med ström för att ladda elbilar i en samfällighet eller förening. Då måste man dra ny ström från nätbolaget, och det är dyrt och krångligt med långa handläggningstider. Ibland kan nätavgifter och abonnemangskostnader vara större än själva elanvändningen.”

Samma sak kan gälla för företag med begränsad kapacitet på fastigheten. Laddfrågan avgörs alltså inte bara av den som köper boxen, utan också av kapacitet, nätfrågor och handläggningstider. Därför lönar det sig att undersöka förutsättningarna tidigt.

Det företag bör göra nu

För den som vill komma vidare behöver arbetet inte börja med ett stort investeringsbeslut. Det kan börja med några raka frågor:

  • Har våra förare möjlighet att ladda där bilen står länge?
  • Är arbetsplatsen dimensionerad för verklig användning, inte bara symbolisk närvaro?
  • Har vi en lösning för betalning, rotation och användarstöd?
  • Ersätts el lika enkelt som bensin?
  • Har vi tillräckligt med data för att se om lösningen fungerar i praktiken?

När de frågorna är besvarade blir laddboxen inte bara en installation. Den blir en del av ett fungerande drivmedelsupplägg.

För företag som vill sätta laddfrågan i ett större sammanhang kan det också vara relevant att koppla den till bredare fordonshantering och till hur man arbetar med tjänstebilar, kostnader och policyer över tid.

Slutsats: laddhybriden gör bara det systemet tillåter

Mycket talar för att fler företag borde agera nu. Laddningen på arbetsplatsen är permanent skattefri, reglerna för laddhybrider har blivit mer logiska och stödet gör tröskeln lägre än många tror.

Men det viktigaste budskapet från både rapporten och intervjun är enklare än så: laddhybriden gör exakt vad förutsättningarna tillåter.

Om bilen inte kan laddas där den står, om platserna är för få, om systemet är krångligt eller om elen inte ersätts smidigt, då kommer den inte heller att köras på el i den utsträckning som tekniken möjliggör.

För företag som vill vända det räcker det långt att börja rätt: börja smått, bygg ut stegvis, välj en lösning som fungerar i vardagen och se till att både teknik och ekonomi drar åt samma håll.

Frågan är inte bara om ni har laddboxar. Frågan är om ni har skapat förutsättningar för att de används.

Kevin Olsson är operativ chef på Laddboxkillarna, en av Sveriges större installatörer av laddboxar, med omkring 1 400 installationer i månaden.

Laddhybrid eller laddhybris?

Rapporten bygger på anonymiserad kördata från över 10 000 laddhybrider i svenska företagsflottor under 2025. Se resultaten och vad företag kan göra för att öka andelen eldrift.

Läs laddhybridsrapporten
Läs laddhybridsrapporten